Det är vid det numera nedlagda artilleriregementet A9, strax sydväst om Kristinehamns centrum, som man hittar basen för den svenska katastrofhjälpen: Två löst sammanfogade förrådsbyggnader om några tusen kvadratmeter, samt ett rejält utomhusupplag. Ytterligare ett par rejält tilltagna lokaler finns dessutom längre in på regementsområdet.

Lars Bäckman rör sig vant bland de dignande hyllplanen av kabeltrummor, pumpar, översvämningsbarriärer och containrar. Sedan 2010 har han haft Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som arbetsgivare.

– Jag kom in efter att ha varit utlånad från räddningstjänsten på Gotland till ett stort MSB-projekt i Pakistan. Men jag sitter normalt i Karlstad, vi har ungefär halva styrkan där och halva här. Totalt är vi 27 anställda som jobbar med logistiken kring huvudförrådet, förklarar han.

Hans egen ankomst sammanföll då, för sex år sedan, med ett uppdrag som vid det laget visat sig allt mer nödvändig: att modernisera verksamheten. De övriga stora förråden i Göteborg och Herrljunga lades ned och myndighetens resurser samlades i Kristinehamn.

– En hel del material har fasats ut, det var otidsenligt och höll inte den standard som krävs. Det var till exempel inte ovanligt att samma sorts containrar, exempelvis för skogsbrandsbekämpning, innehöll olika saker. Det är inte så lyckat. Man ska kunna lita på att allt som behövs finns med, säger Lars Bäckman.

När kommer då förrådet och deras resurser in i bilden?

Jo, när något utöver det vanliga inträffar: en översvämning, en skogsbrand, en kemisk olycka. I större format, alltså.

– Räddningstjänsterna ute i kommunerna har resurser för att klara det mesta, men när kommunerna och regionerna inte längre fixar det kan vi komma in i bilden. Då skickas en förfrågan till myndighetens tjänsteman i beredskap, som i sin tur kontaktar oss på logistiken.

– Men det kan också gå snabbare: om till exempel en oljetanker springer läck på statligt vatten och oljan flyter i land och drabbar en kommun är det inte rimligt att den ska stå för all dyrbar saneringsutrustning. Vi har också oljeskyddsdepåer utspridda på fem olika platser i landet. Vid utsläppet vid Tjörn häromåret kom det väl till pass.

En annan uppmärksammad händelse 2014 ansträngde förrådets resurser rejält: skogsbranden i Västmanland. Lars Bäckman berättar att det tog ett och ett halvt år att återfylla depåerna.

– Vi har 14 nationella skogsbrandsdepåer, hälften av dem gick åt. Och den absoluta majoriteten av slangarna fick kasseras efteråt. Det var nåt i hästväg.

Dessa händelser utgör goda exempel på hur MSB jobbar: man skärskådar och utvärderar varje insats noggrant. I båda fallen har nyordningar tagits fram efteråt som förhoppningsvis ska förbättra framtida insatser.

Lars visar några blänkande röda jättecontainrar som bland annat innehåller en mycket kraftfull dieseldriven pump samt kilometervis med härdiga sextumsslangar.

– Vi såg behovet vid Västmanlandsbranden av att få upp pumpkapaciteten, de här pumpar 15 kubikmeter i minuten. Slangen ligger veckad i containern på ett sånt sätt att den kan läggas ut i farten – i upp till 40 kilometer i timmen. Det ger ett helt annat tryck vid bekämpningen.

En bit bort står några mystiska farkoster tillverkade i aluminium: flytande arbetsplattformar med femhästarsmotorer. De togs fram efter oljeutsläppet på Tjörn, där personalen hade svårt att lägga till med de vanliga båtarna på klipporna.

– Det är faktiskt min egen konstruktion, det är lite kul att man kunnat bidra på det viset. Det blir betydligt säkrare med de här, säger Lars och klappar om ”sina” skötebarn.

• Har vi en bra beredskap, allt som allt?

– Ja, det skulle jag absolut säga. Särskilt efter de senaste årens moderniseringar, vi lär oss också hela tiden och anpassar utrustning och rutiner.

• Hur har klimatförändringarna märkts för er del?

– På flera sätt: vi har betydligt fler skogsbränder i dag än för ett par årtionden sedan, det är helt enkelt torrare ute i skog och mark. Översvämningar kan man förutse att de kommer tätare. En del kommuner jobbar bra med förebyggande åtgärder, bland annat Karlstad som har ett omfattande program.

– På andra håll är det lite sämre – vi hade en kommun som nyligen återkom för tredje året i rad med en förfrågan om stöd vid översvämning. Då var det dags att sätta ned foten. Sådant måste man åtgärda med vallar eller annat.

• Hur kan man bättre förebygga skogsbränder?

– Det handlar främst om att minska risken att det tar sig från första början. Vid skogsarbete finns alltid en risk för gnistbildning om det är torrt, till exempel. Där måste det gå ut tydliga riktlinjer. Och så kan man använda andra, mindre brandfarliga material i skogsarbetet. Vi jobbar mycket med att sprida sådan kunskap också.

Fakta – MSB:s huvudförråd:

• Sedan några år tillbaka har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samordnat allt till förrådet när gamla A9 i Kristinehamn. Tidigare hade man stora förråd även i Göteborg och Ljung, Herrljunga kommun.

• I fyra stora byggnader samt containrar utomhus sorteras och förvaras allt material som på kort varsel kan behöva användas vid olyckor, bränder, översvämningar eller globala naturkatastrofer.

• Kommunerna har i första hand ansvaret att agera vid olyckor eller andra händelser, främst via räddningstjänsterna, men de kan få stöd från MSB vid extraordinära situationer. Som vid skogsbranden i Västmanland häromåret, eller vid översvämningarna i Arvika år 2000.

Fakta – Detta kan MSB bistå med:

• Översvämningsrelaterade insatser. Bland annat pumpar och barriärer. Sammanlagt cirka sju kilometer barriärer i aluminium, korrugerad plåt eller vattenfast plywood ligger färdiglastade i Kristinehamn.

• Depåer för att bekämpa skogsbränder. 14 stycken containrar utrustade med allt från brandsprutor till sprinklers och pumpar finns utplacerade från Ljungby i söder till Boden i norr. Ett par extra finns alltid på plats i Kristinehamn.

• Kemenheter: sandsäcksfyllare, hålupptagningsmaskin, pump för varma vätskor, med mera. Skickas ut exempelvis i samband med att tankbilar med kemikalier vält.

• Saneringsenheter: sätts in efter någon form av olycka med farligt ämne. Uppgiften är främst att sanera insatspersonal, samt drabbade civila.

• Avancerad indikering. Provtagningsutrustning för att utröna om farliga ämnen påverkar allmänheten.

• Oljeskyddsdepåer: finns utplacerade i Stockholm, Göteborg och Malmö med backup i Kristinehamn. Innehåller allt som krävs för att hantera utsläpp.

• Internationella insatser: biståndsinsatser kopplade till naturkatastrofer i främst Europa. Kan dock utsträckas ytterligare. Man var på plats med ett team efter jordbävningen i Nepal häromåret. Just nu utreds för övrigt jordbävningsteamet – i framtiden kan det bli så att det även kan få rycka ut vid inhemska incidenter av annan art.

• Ambulansflyget är också underordnat MSB. Genom ett avtal med SAS kan ett Boeing 737 inom sex timmar byggas om och anpassas för att hantera större internationella händelser där många svenska medborgare skadats. Inrättades efter tsunamin 2004.