Året var 1989. Per Öhman slutade jobbet som sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen vid sjukhuset i Kristinehamn för att ha hand om ABF:s musikskola Cantabile.
Några år senare satte Ingela Öhman upp barnmusikalen ”Sopan” för första gången. År 2000 blev hon och Per ett par både privat och musikaliskt och på den vägen är det.
Under tio år växte Cantabile till en succé, med över 70 rockband i verksamhet när den var som störst. Och efter nästan 25 år spelar Ingela alltjämt sin barnmusikal om sopsortering.
Men så bestämde ABF sig för att köpa det gamla Landahuset i Kristinehamn för att ha verksamheten i, vilket ledde till ekonomisk ruin.
– 1999 var verksamheten i Cantabile så sargad att det inte gick längre. Där satt jag och försökte göra en hel grej av fyra trasiga och till slut gav jag upp.
Då ringde den kommunala musikskolan: ville Per börja jobba där?
Det ville han och i samma veva headhuntades även Ingela till musikskolan. Per är fortfarande kvar på musikskolan men har slutat att undervisa och ägnar sig numera åt alla praktiska bestyr som finns i verksamheten. Ingela är utbildad barnskötare och har även varit musik- och gymnastiklärare, men numera jobbar hon med barnkörer och ungdoms- verksamhet i missionsförsamlingarna i Väse och Ölme, hon håller inspirationsdagar för personalgrupper – och Sopan är alltså still going strong.
Hon – Sopan alltså – finns numera även som bok med tillhörande cd, hon går gärna först i kommunens påskparad och den publik som hörde henne när hon började är numera vuxen.
– Jag levde faktiskt på att göra Sopan-föreställningar under tre år, men om någon sagt att jag fortfarande skulle spela den mer än 20 år senare...
Sopan behåller alltså greppet om den unga publiken och står sig väl i konkurrensen med annat. Till exempel det cupcake-kalas som anordnas årligen i Kristinehamn. Ingela och Per gjorde en speciell låt till cupcake-paraden genom sta’n med Ingela rejält utklädd till muffins.
– ”Jag känner igen dig – du är Sopan”, konstaterade en ung åskådare direkt.
Ingela och Per skriver låtar tillsammans som hon sedan använder bland annat i arbetet med barnkörerna. Texterna är oftast på temat ”du duger” och enligt Ingela är körverksamheten ett ovärderligt redskap för att förmedla detta budskap.
Men visst känner de av konkurrensen från internet och dataspel – det kan till och med vara svårt att hitta unga som vill vara med i rockband.
– Dataspelen har ökat ungdomarnas otålighet. Spela ett spel och du belönas omgående, medan det kan ta två månader att få ton i en saxofon, säger Per.
Paret Öhman arbetar inte bara med barn och unga utan har även siktet inställt på en lyssnande vuxenpublik. Den försöker de nå via Ingela Öhman Trio, där basisten Jesper Halling är den tredje kuggen, eller via sexmannabandet Blues Trap.
Att blues är deras gemensamma musikaliska nämnare är ingen tillfällighet. Per började spela blues tillsammans med Tomas Ernvik redan i slutet av 1960-talet och Ingela älskar att sjunga den.
Detta ledde till att Kristinehamns bluesförening bildades 2012 och då tyckte de att det var en rolig idé om styrelsen – det vill säga Ingela, ordförande, Per, sekreterare, och Jesper, kassör – kunde spela och göra lite reklam för den på den gatufest som hölls innan kvällens konserter.
– Trion skulle vara en engångsgrej, men det gick så bra att vi spelade även året därpå och sedan körde vi igång på allvar, berättar Per.
Vem är trummis? frågar sig förstås vän av ordning – den detaljen sköter Ingela. Trumsetet är litet, vilket är en förutsättning för att all utrustning ska gå in i herrgårdsvagnen; lätt att förflytta sig, enkelt att rigga och framför allt lättare att sälja ett trioformat till intresserade arrangörer.
Det låter mycket om trion och det är blues som inte ställer upp på musikpolisens idéer om att den endast och alltid bara får bestå av tre ackord och tolv takter.
Per är en stor vän av fusion, vilket innebär att bluesen och rocken blandas upp med harmonik från jazzen. Texterna berättar om hur folk har det och bygger på verkliga händelser.
– Ibland är man nere i skiten, men då kommer en vän och drar upp en, ”let me be your strength”, säger Ingela.
– ”I’m not any better than you, but right now I’m stronger”, fyller Per i.
I år ska trion få spela på den ”stora” bluesfesten för första gången – den som hålls utomhus på Svinvallen vid Ölme diversehandel och som haft flera tunga bluesnamn på besök.
– Den gröna bluesfesten, ändra inte på nå’nting, sa en lyrisk Clas Yngström när han spelade där ifjol.
I nästa vecka är det releaseparty för ett nytt album med Ingela Öhmans Trio. Hon vet inte riktigt hur det gick till, men plötsligt hade de 14 låtar klara som de skrivit själva.
– Men när det handlar om blues krånglar man inte till det.
Och då går det även alldeles utmärkt att både repetera och spela in hemma i vardagsrummet.